Hur är det att vara studerande eller nyutexaminerad i dagens läge?
Det ständiga nyhetsflödet överöser oss med nya bekymmer och rädslor. Det finns krig, klimatkrisen, konflikter, aggressiva diskussioner och lågkonjunktur. Världen är hemsk och dåliga nyheter kommer i ett konstant flöde.
Samtidigt är studerandenas vardag ett komplext svall av studier, arbete och låg inkomst. Man måste hålla sig i balans under framgångspressen, producera resultat både i studierna och arbetslivet och bekymra sig för den finländska ekonomins framtid.
Finlands Ekonomers medlemsundersökning (2022) visade att ekonomistuderandena överlag behöver mer information och diskussion om ork och psykisk hälsa.
Så vi undersöker och pratar, men det räcker tydligen inte med att bara prata. Vi måste höja rösten: vi utlyser nu en vinstvarning för psykisk hälsa.
Denna rapport sammanställer fakta om studerandes och unga ekonomers ork och utkomst samt de ekonomiska effekterna av mentalhälsokrisen. Denna information borde inspirera oss alla att vidta åtgärder för välbefinnande och mental hälsa.
Om vi fortsätter på samma spår kommer de unga att hamna i trångmål. Och om de unga ligger illa till, jösses – då ligger vi äldre minst lika illa till.
Varje ung person har rätt att må bra. Och Finland behöver friska ekonomer. Det är hög tid för alla aktörer i samhället att ta de ungas svårigheter på allvar.
Till slut några ord till både nuvarande och före detta ungdomar:
Vi äldre gillar att klandra unga för slöseri med pengar och ifrågasätta deras svårigheter, eftersom vi kanske bara ser studerande som festar i sina halare eller zombier som sugs in i sina mobiler – inte de ungas verkliga upplevelser eller känslor. Lyssna och försök förstå.
Studerande: Gå ut och njut av livet. Hitta dig själv. Gör bort dig gång på gång och var rent av ofullkomlig. Ofullkomlighet är lärorikt, och jag kan lova dig att jag har gjort fler misstag än du. Även Thomas Edison sade att innan han uppfann glödlampan lärde han sig 200 dåliga sätt att göra en glödlampa. Det värsta du kan göra är att stanna hemma och isolera dig själv.
Effekterna av psykisk ohälsa på Finlands ekonomi
Psykisk ohälsa har både direkta och indirekta effekter på ekonomin. Den ökar hälsovårdsutgifterna, orsakar sjukfrånvaro och leder i värsta fall till arbetsoförmåga. Kopplingen till arbetets produktivitet och sysselsättning är också tydlig.
Eftersom produktivitet och sysselsättning är så starkt kopplade till psykisk hälsa måste mentalhälsopolitiken betraktas som en del av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.
Den psykiska hälsans betydelse betonas i ett samhälle som bygger på kompetens och innovationer och där förväntningarna på individerna är höga. God psykisk hälsa främjar orken i arbetet och arbetets produktivitet.
1/5 upplever psykiska störningar
Minst en av fem finländare upplever psykiska störningar varje år, och så många som en femtedel av finländarna insjuknar i depression under sin livstid.
1/5 gymnasieelever lider av ångest
I THL:s enkät för gymnasieelever som genomförs vartannat år har antalet personer som upplever ångest ökat kraftigt. För tio år sedan upplevde ungefär en av tio gymnasieelever måttlig till svår ångest, medan år 2023 hade mer än en femtedel av gymnasieeleverna motsvarande upplevelse.
1/3 unga kvinnor lider av ångest
Skillnaden mellan könen är betydande. Ångest upplevdes av 7,4 % av unga män, men nästan en tredjedel av unga kvinnor (30,7 %).
30 procentenheter lägre sysselsättningsgrad
Sysselsättningsgraden bland personer som lider av depression är klart lägre än bland resten av befolkningen i hela Europa. I Finland är skillnaden i sysselsättningsgraderna cirka 30 procentenheter. Detta är en stor utmaning när man strävar efter en sysselsättningsgrad på 80 procent på hela befolkningens nivå. För att uppnå detta behöver personer med partiell arbetsförmåga också involveras i arbetslivet.
6–7 gånger högre risk för arbetslöshet
Enligt OECD:s utredning är risken för arbetslöshet hos personer som lider av en allvarlig psykisk störning 6–7 gånger högre än hos resten av befolkningen, och även hos personer som lider av en mild eller måttlig psykisk störning är risken 2–3 gånger högre.
1/2 invalidpensioner beror på psykiska störningar
I Finland beviljas mer än hälften av alla invalidpensioner på grund av psykiska störningar, vilket innebär att en betydande andel av personer i arbetsför ålder utesluts från arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa.
5,3 % av bruttonationalprodukten spenderas på kostnader för psykiska störningar
Detta innebär att kostnaderna år 2022 var mer än 14 miljarder euro. Beloppet består av arbetsmarknads- och hälsovårdskostnader samt socialskydd.
1/2 färre psykiska problem skulle lösa hållbarhetsunderskottet
Kostnadernas omfattning illustreras av det faktum att Finlands hållbarhetsunderskott i praktiken skulle lösas genom att halvera mängden psykiska problem.
Ekonomistuderandenas välbefinnandeundersökning 2023: Nästan två av fem studerande mår psykiskt dåligt
I Finlands Ekonomers välbefinnandeenkät bedömde ekonomistuderandena sin psykiska hälsa som sämre än ekonomer i arbetsför ålder.
Upp till 36 % av studerandena är missnöjda eller mycket missnöjda med sin psykiska hälsa. När det gäller ekonomer i arbetsför ålder är siffran 27 %.
Manliga studerande är nöjdare med sin psykiska hälsa än kvinnliga studerande. Nästan hälften av männen är nöjda eller mycket nöjda med sitt eget välbefinnande. Bara ungefär en tredjedel av kvinnorna är nöjda eller mycket nöjda.
Manliga studerande förhåller sig också mer förtroendefullt till övergången till arbetslivet än kvinnliga studerande. Män gav bättre betyg än kvinnor på alla teman relaterade till arbetslivet.
Att arbeta vid sidan av studierna utmanar i viss mån studerandenas psykiska hälsa, men skillnaderna mellan heltidsstuderande och studerande som arbetar vid sidan av studierna är inte stora.
De öppna svaren visade dock att studerandena upplever att kombinering av studier och arbete är en av de största orsakerna till stress.
”Denna kombination upplevs som så påfrestande att det inte blir någon tid kvar för sociala relationer eller upprätthållande av den fysiska konditionen, vilket syntes tydligt i de öppna svaren”, säger karriärcoach Sirja Kulmala-Portman från Finlands Ekonomer.
Å andra sidan finns det betydande skillnader i välbefinnandet mellan studerande med olika huvudämnen. I ytterligheterna finns huvudämnesstuderande i finansiering som gav de bästa betygen för sitt välbefinnande, och huvudämnesstuderande i marknadsföring som gav de sämsta betygen.
Huvudämnesstuderande i finansiering gav de bästa betygen på alla tre delområden av välbefinnande, det vill säga fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Ekonomistuderandena anser över hela linjen att det är viktigt att arbetsgivare satsar på arbetshälsa. För huvudämnesstuderande i ledning var detta särskilt viktigt.
Fakta om undersökningen:
- Undersökningen genomfördes hösten 2023. Svaren samlades in 5.10–31.10.2023. 751 ekonomistuderande från hela Finland deltog i undersökningen.
- Av respondenterna var 67 % kvinnor, 32 % män och 1 % ville inte definiera eller avslöja sitt kön.
- Hälften av respondenterna var kandidatstuderande och hälften magisterstuderande.
- Lite under hälften av respondenterna var heltidsstuderande och lite över hälften arbetade vid sidan av studierna antingen på deltid eller heltid.
Finlands Ekonomer donerade 1 euro till Mieli ry för varje person som deltog i undersökningen om ekonomers eller ekonomistuderandes välbefinnande. Det totala donationsbeloppet var 3 000 €. Tack till alla deltagare!
Den ekonomiska sinnesron är hotad: utexaminerade från högskolor kan ha ett lån på mer än 30 000 euro
En ägarbostad är fortfarande en dröm för många finländska ungdomar. När en ung vuxen tar examen, övergår till arbetslivet och börjar förvärva sin första bostad kan studielånet medföra en tråkig överraskning.
Studielånet är en investering i ens egen kompetens och sysselsättning, och därför ett bra sätt att möjliggöra studierna. Den ständigt ökande mängden studielån påverkar dock också unga vuxnas möjligheter att fatta smarta ekonomiska beslut efter övergången till arbetslivet, till exempel att köpa sin första bostad eller bygga en ekonomisk buffert genom att investera.
Eftersom de aktuella intäkterna, utgifterna, tillgångarna och skulderna beaktas vid beviljandet av ett lån, kan studielånet minska storleken på det bostadslån som beviljas och begränsa bostadsköparens alternativ särskilt i huvudstadsregionen.
Under de senaste åren har studerandenas utkomst baserat sig alltmer på lån, och när man utexamineras från en högskola kan man redan ha ett lån på mer än 30 000 euro.
Vanligtvis vill man i den samhälleliga diskussionen begränsa hushållens skuldsättning och skapa lika möjligheter till ett bra liv. Därför är det motsägelsefullt hur enkelt det har gjorts att ta upp studielån och att man även har skapat incitament för det. Resultatet är följande:
- Oron växer: För närvarande är studenterna själva klart mer oroliga än tidigare över att inte kunna hantera sina krediter och lån. Nästan en av fem studerande är oroliga för hur de kommer att klara av sina lån, framgår det av undersökningen Taloudellinen mielenrauha 2023 som genomförts på uppdrag av Danske Bank.
- Osäkerheten ökar: Räntenivån som stigit snabbt och större studielånekapital har ökat upplevelsen av ekonomisk osäkerhet som många studerande anser varar längre än bara studietiden. Förverkligandet av drömmen om en ägarbostad skjuts upp allt mer. Sedan millennieskiftet har medelåldern för köpare av första bostad stigit från under 28 år till nästan 30 år.
- Ojämlikheten ökar: Lånebetonade studier kan också ytterligare öka den ekonomiska ojämlikheten. Ungas möjligheter att ackumulera sin egen förmögenhet genom att förvärva en bostad försvagas om den ungas familj inte kan stödja hen ekonomiskt under studierna eller vid köp av bostad.
Vad behövs för att förstärka unga vuxnas ekonomiska sinnesro?
Politiska beslutsfattare måste inse att ytterligare betonande av studielånet kan få svåra långsiktiga effekter, som än så länge har utvärderats lite.
För att bygga en hållbar framtid är det viktigt att skapa incitament för att slutföra studierna i enlighet med de rekommenderade tidtabellerna och stärka de ungas sysselsättningsmöjligheter, så att studierna och den skuldsättning de orsakar inte blir så långvariga.
Man måste med mer omfattande medel stärka barns och ungas ekonomiska kompetens hemma, i skolan och i samhälleliga diskussioner, eftersom ekonomisk kompetens har en stor betydelse för hanteringen av den egna ekonomin.
Och var och en av oss måste ta den egna ekonomin i våra egna händer. Långsiktig planering av den egna ekonomin samt sparande och placering ska i mån av möjlighet påbörjas redan under studietiden. Allt detta är till hjälp när det blir aktuellt att köpa ett eget hem.
Trycket är på – de unga vill vara framtiden, men orkar de?
Trycket och ansvaret på den yngre generationens axlar är stort. Vi står inför utmaningen att lösa stora samhälleliga problem. I framtiden är vår uppgift till exempel att lösa klimatkrisen och åtgärda de problem som orsakas av försörjningskvoten.
Studerandena är också för övrigt under stor press. Den målsatta tiden för utexamineringen skapar tryck för att få studierna att gå framåt, tidsfristerna pressar på och sociala medier och det prestationsfokuserade samhället vi lever i skapar tryck för att klara sig.
Naturligtvis låter listan ovan dramatisk. Om man vill hitta något positivt i den så sägs det att diamanter skapas under tryck. Studerande som har tagit emot en studieplats är motiverade och målmedvetna att gå framåt mot examen. Många får stöd från omgivningen och undervisningspersonalen hjälper oss framåt, även om de ofta kämpar med resursbrist.
Många delar oron för vår ork. Men gör man tillräckligt för att lösa problemet?
Politiker har särskilt i och med förra vårens riksdagsval varnat om att statens enorma skuldbörda håller på att falla i de ungas armar.
De beslut som fattats av Orpos regering håller nu på att flytta statens skuldbörda till den unga generationen. Indexet för studiestöd kommer att frysas och bostadsbidraget kommer att sänkas. För att kompensera för dessa kommer statsgarantin för studielånet sannolikt att höjas. Detta kommer att leda till att de ungas skuldbörda ökar. Skulden skjuts från staten till de unga.
Svag utkomst är en utmaning för den mentala hälsan. Elva procent av de studerande som klarar sig bra ekonomiskt har en dålig psykisk hälsa, men andelen är mer än dubbelt så stor, 27 procent, hos de som har svag eller osäker utkomst.
I studerandenas liv kan oron för huruvida pengarna räcker till vara ständigt närvarande. Studerandena kämpar år efter år
för att få ett sommarjobb, eftersom efterfrågan på sommarjobb är enorm.
Studierna måste framskrida i tillräcklig takt för att få studiestöd. Och om utexamineringen blir försenad tar stödmånaderna slut. Penningförmånerna är sällan tillräckliga för det grundläggande livet, så de flesta studerande tar ut studielån för att klara av vardagen. Studerande får vanligtvis inte utkomststöd, eftersom studielånet är den primära inkomstkällan.
Studerandenas skuldsättning har ökat betydligt. Studielånebeståndet har mer än fördubblats sedan 2017. I genomsnitt har utexaminerade magistrar för närvarande ett lån på mer än 20 000 euro.
De planerade försvagningarna av studerandenas försörjning kommer mycket sannolikt att leda till en snabb ökning av de nyutexaminerades studielån. Det förväntas att lånebeloppen under de närmaste åren kommer att öka till 30 000 euro.
Skulder av den här storleken skapar inte framtidstro hos den unga generationen. Efter examen skulle det vara underbart att köpa en egen bostad eller drömma om att starta en familj, men en stor lånebörda skjuter upp drömmarna. Stora studielån minskar möjligheterna att få ett bostadslån. Dessutom påverkar upphävandet av befrielsen från överlåtelseskatt för första bostad direkt unga vuxna. Studielånet och avskaffandet av befrielsen från överlåtelseskatt kan tillsammans skjuta upp köpet av en bostad med flera år.
Framtidstron testas alltså även efter examen, men utmaningar med den psykiska hälsan drabbar unga särskilt under studietiden. Psykiska störningar är vanligare bland högskolestuderande än resten av den vuxna befolkningen.
Mentalhälsokrisen har återspeglats i en betydande ökning av efterfrågan på psykiatriska tjänster vid SHVS, och det finns ingen återvändo i sikte.
Studerandena är nu i desperat behov av stöd för psykiska problem samt en nivåförhöjning av studiestödet.
Det är bra att Orpos regeringsprogram identifierar utmaningarna med psykisk hälsa och deras betydelse för individer och samhället, men det saknas konkreta åtgärder för att hantera dem.
Unga är redo att lösa framtidens utmaningar. Men vi behöver en rättvisare utgångspunkt för det. Vi behöver en tillräcklig utkomst som möjliggör studierna samt stöd från mentalvårdstjänster när vi behöver det. Då kan vi hantera pressen. Då kan de unga vara den framtid som samhället behöver.
