Ekonomernas löneundersökning: lönerna ökade med 3,8 procent – bakom löneförhöjningarna ligger en faktor som varje år fått allt större roll 

05.03.2024

Enligt en ny löneundersökning var ekonomernas medianlön 5 603 euro per månad under 2023. Lönen ökade bland 78 procent av respondenterna.

Så här utvecklades lönerna: 

I Helsingfors ekonomiska region
medianinkomst 6 000 euro/månad          
+4,9 % jämfört med året innan 

I övriga landet
medianinkomst 5 179 euro/månad          
+4,02 % jämfört med året innan 

Inom den privata sektorn
medianinkomst 5 800 euro/månad            
+5,07 % jämfört med året innan 

Inom staten
medianinkomst 5 200 euro/månad            
+2 % jämfört med året innan 

I kommunerna
medianinkomst 5 200 euro/månad          
+4 % jämfört med året innan 

Den generella lönehöjningen ger ”ränta på ränta” 

Fler ekonomer än tidigare hade fått en löneförhöjning. Nu berättade 78 procent av de tillfrågade att deras lön har ökat under det senaste året. I fjol var motsvarande siffra 72 procent.  

Detta fenomen orsakas av kollektivavtalens generella lönehöjningar. Rejält över hälften, 65 procent, hade fått en löneförhöjning tack vare den generella lönehöjningen. I fjol var motsvarande siffra 54 procent och året före det 48 procent.  

”Om 25 000 ekonomer hade individuellt försökt förhandla en löneförhöjning på minst 3,5 procent för sig själv, skulle det ha lyckats? Generella lönehöjningar har år efter år haft en stor inverkan på ekonomernas lön. Med förra årets inflationssiffror skulle köpkraften ha minskat kraftigt utan de generella lönehöjningarna, säger arbetsmarknadsdirektör Riku Salokannel. 

Bakgrundsinformation om undersökningen 

  • 4 364 respondenter 
  • utgör ett tvärsnitt av lönenivån bland medlemmarna i Finlands Ekonomer 
  • i undersökningen efterfrågades heltidsanställdas inkomster i oktober 2023 (inkl. naturaförmåner) 
  • 53 procent av respondenterna var sakkunniga, 18 procent i mellanledning och 22 procent inom ledande befattningar 
  • 77 procent av respondenterna arbetade inom den privata sektorn 
  • 63 procent av respondenterna var kvinnor och 37 procent var män 
  • respondenterna hade i genomsnitt 16,7 års arbetserfarenhet 

Medlem, senaste lönedata har nu uppdaterats till Löneradarn

I Löneradarn kan du se aktuella lönenivåer, till exempel enligt ställning, arbetsuppgift, bransch, arbetsplatsens läge och antal anställda.

Öppna Löneradarn

Senast uppdaterad

Löneundersökning: tillväxt genom linjen – den offentliga sektorn har minskat skillnaden till den privata sektorn

10.02.2022

Ekonomers medianlön i Helsingfors ekonomiska region är 5 683 euro per månad och 4 800 euro i övriga landet. Löneundersökningen visade också vad som har hänt med antalet veckotimmar i ekonomernas arbete och vad ekonomerna verkligen tycker om distansarbete.

Finlands Ekonomer undersöker årligen sina medlemmars löner. Uppgifterna baserar sig på materialet som har samlats in i november 2021. Så här utvecklades lönerna: 

I Helsingfors ekonomiska region:
medianinkomst 5 683 euro per månad
+3,3 % jämfört med föregående år

I övriga landet:
medianinkomst 4 800 euro per månad
+2,1 % jämfört med föregående år

Inom den privata sektorn
medianinkomst 5 450 euro per månad
+2,8 % jämfört med föregående år

Inom staten
medianinkomst 4 850 euro per månad
+3,8 % jämfört med föregående år

I kommunerna
medianinkomst 4 878 euro per månad
+3,8 % jämfört med föregående år

Nästan 70 procent av de svarande berättar att deras löner har ökat under år 2021. Den absolut viktigaste orsaken till löneförhöjningen var en generell lönehöjning enligt kollektivavtalet. Därefter var de vanligaste orsakerna en lönehöjning som grundar sig på den personliga arbetsprestandan, en ny ställning eller uppgift på den nuvarande arbetsplatsen och övergången till en ny arbetsplats. 

– Den generella lönehöjningen är viktig för ekonomer eftersom lönerna ser ut att utvecklas brett via den. Och därför är kollektivavtalen viktiga, säger arbetsmarknadsdirektör Riku Salokannel. 

Arbetsveckorna är så här långa 

Ekonomer med heltidsarbete arbetar i genomsnitt 41 timmar per vecka. Det är oroande att veckoarbetstiden är 46 timmar eller mer för tio procent av ekonomerna.  

– Antalet arbetstimmar har lyckligtvis inte längre ökat, utan det har stabiliserat sig på 41 timmar. De som arbetar i ledningsuppgifter har flest arbetstimmar. Man måste ändå komma ihåg att även ledare behöver vilotid, säger forskningschef Juha Oksanen. 

De svarande ser ut att trivas i sitt arbete: 85 procent av de svarande är antingen mycket eller ganska nöjda med sitt arbete.  

Distansarbete är mycket populärt 

Ekonomer utför en betydande mängd distansarbete. En tredjedel av de svarande utför endast distansarbete, en tredjedel går till arbetsplatsen en eller två gånger i veckan och mindre än en tredjedel går till arbetsplatsen på 3–4 dagar i veckan. Endast sex procent av de svarande utför inget distansarbete alls.  

Även om man offentligt har diskuterat nackdelar med distansarbete har ekonomer tillgodogjort sig distansarbetet. Över hälften av de svarande är mycket nöjda med distansarbetet och också nästan alla andra är ganska nöjda med distansarbetet. Endast fyra procent av de svarande är missnöjda med distansarbetet.     

Sju av tio ekonomer tycker att arbete och fritid är i en bra eller ganska bra balans i deras liv. Balansen är inte bra för en tredjedel av ekonomerna.  

Välbefinnandet i arbetet kan enligt svarandena förbättras genom att förbättra interaktionen på arbetsplatsen, utveckla arbetsmetoder och -verktyg samt förtydliga organisationens mål.  

Fakta om lönenivåundersökningen: 

  • 3 120 svarande 
  • Utgör ett tvärsnitt av Finlands Ekonomers medlemmars lönenivå 
  • I undersökningen efterfrågades heltidsanställdas inkomster i oktober 2021 (inkl. naturaförmåner) 
  • 50 procent av de svarande var sakkunniga, 19 procent i mellanledning och 24 procent inom ledande befattningar 
  • De svarande hade en genomsnittlig arbetstid på 40,8 timmar per vecka 
  • 59 procent var kvinnor och 41 procent män 
  • De svarande hade i genomsnitt 15,6 års arbetserfarenhet 
Bekanta dig med våra lönetjänster
Senast uppdaterad

Hur mycket lön borde en sommaranställd få? Läs våra nya lönerekommendationer och vad en ekonomistuderande tjänade förra sommaren

16.12.2020

Vi har igen publicerat våra rekommendationer om lönen till sommaranställda ekonomistuderande. Du hittar också en rekommendation om nyutexaminerade ekonomers ingångslön och om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag.

Trots att situationen beträffande sommararbete var sämre än tidigare förra sommaren var ekonomistuderandenas genomsnittliga månadsinkomster större än i fjol. Samtidigt sjönk dock årsinkomsterna.  

Bland ekonomistuderandena tjänade kvinnor och män lika mycket under året: medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Jämförelsen av månadslönerna för män respektive kvinnor uppvisade en intressant svängning: år 2019 fick de kvinnliga ekonomistuderandena i genomsnitt mer lön för sitt sommararbete än männen. Männens medianlön var då 2 100 euro och kvinnornas 2 149 euro. I år hade männen ett klart försprång.  Männens medianlön var 2 200 euro och kvinnornas 2 100 euro.  

Orsaken till att skillnaden ökade så mycket kan vara att en mycket stor del av kvinnorna som besvarade sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande utförde lägre avlönat kundservice- och försäljningsarbete förra sommaren.  

Dessa faktorer höjde sommarlönen  

De sommaranställda i huvudstadsregionen tjänade i genomsnitt betydligt mer än ekonomistuderande som arbetade i andra delar av landet. I huvudstadsregionen var medianlönen 2 205 euro, i övriga Finland 2 060 euro.  

Antalet insamlade studiepoäng höjde lönenivån. Medianlönen för studerande som hade mindre än 120 studiepoäng var 2 046 euro och för studerande med över 220 studiepoäng 2 359 euro.  

Lönen påverkades också av om studeranden utförde arbete som motsvarade den egna utbildningen. Ekonomistuderande som fått en sommaranställning som mycket bra motsvarade utbildningen hade en medianlön på 2 200 euro. Om sommarjobbet inte alls motsvarade utbildningen var medianlönen 1 950 euro. Skillnaden har ökat betydligt jämfört med i fjol.  

Lönerekommendationer för 2021

Finlands Ekonomers arbetslivskommitté ger varje år rekommendationer om lönen för ekonomistuderandenas sommararbete. Du hittar de senaste rekommendationerna i nedanstående tabell. Lönerekommendationerna grundar sig på uppgifterna från sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande och på prognoserna från Akava Works.  

Rekommendationerna om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag och rekommendationerna om nyutexaminerade ekonomers ingångslön hittar du på vår sida med lönerekommendationer.

Text: Ida Levänen

Senast uppdaterad

Finlands Ekonomers löneundersökning: Ekonomernas löner står och stampar på samma ställe – mer öppenhet behövs beträffande lönegrunderna

13.02.2020

Allt fler ekonomers lön är oförändrad och de löneförhöjningar som fås är små. Finlands Ekonomer anser att genomskinliga lönesystem skulle främja löneutvecklingen.

Det är nu medvind för ekonomin i många hänseenden och ekonomistuderandena är efterfrågade på arbetsmarknaden. I ekonomernas löneutveckling tycks behovet av experter i branschen dock inte synas.

Finlands Ekonomers färska löneundersökning visar att ekonomernas löner till stor del är oförändrade. Därför har inte köpkraften heller utvecklats på önskat sätt.

Nästan en tredjedel av de tillfrågade meddelade att deras lön var oförändrad 2019. De flesta fick dock högre lön, men löneförhöjningarna var mycket små.

Under året steg ekonomernas medianlön med bara 0,4 procent i genomsnitt. Samtidigt steg lönerna betydligt mer i många andra akademiska branscher: diplomingenjörernas medianlön steg till exempel med 1,8 procent och juristernas med 2,6 procent.

”Lönegrunderna borde bli offentliga”

Ekonomernas löner steg mest av de generella lönehöjningarna som grundar sig på kollektivavtal. En utmaning för löneutvecklingen är dock att ungefär hälften av ekonomerna arbetar i branscher som saknar kollektivavtal för högre tjänstemän. De personliga löneförhandlingarna är därför av särskilt stor betydelse för ekonomerna.

”Eftersom en stor del av ekonomerna förhandlar om sin lön med arbetsgivaren borde löne- och belöningssystemen göras genomskinliga. Om lönegrunderna var offentliga skulle de som förhandlar om sin lön bättre kunna bedöma vad som krävs för att få bättre lön”, konstaterar Jari Elo, direktör för Finlands Ekonomer.

Till exempel i statliga sektorn har uttryckligen lönesystemet bidragit till att ekonomernas löner har utvecklats i positiv riktning.

Medianlönen var något över 5 000 euro

Medianlönen för ekonomerna som deltog i Finlands Ekonomers löneundersökning var 5 020 euro per månad utan resultatpremier. I Helsingfors ekonomiska region var medianlönen 5 400 euro, i övriga Finland 4 620 euro.

Var tredje ekonom vars lön hade ändrats meddelade att löneförhöjningen var förknippad med en personlig prestation, dvs. en meritförhöjning. Andelen ekonomer som fick meritförhöjning steg jämfört med föregående år.

I likhet med tidigare år omfattade resultatlönesystemet något över hälften av de tillfrågade. Deras resultatpremier utgjorde ungefär tio procent av årsinkomsterna.

Undersökningen genomfördes i oktober 2019 och besvarades av 4 100 ekonomer som är medlemmar i Finlands Ekonomer.

Mer information:

Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer, tfn 040 724 9566, riku.salokannel@ekonomit.fi

Juha Oksanen, forskningschef, Finlands Ekonomer, tfn 040 556 6671, juha.oksanen@ekonomit.fi

Senast uppdaterad 17.6.2020