Kylteri-ordförandenätverket är bekymrat över de otillräckliga resurserna i Studenthälsovården-stiftelsen. Köerna är långa och eleverna mår ännu sämre. Det kan inte fortsätta så här.
Studenthälsovården-stiftelsens lagstadgade uppgift är att organisera hälso- och sjukvårdstjänster för studerande, främja studerandenas hälsa och förmåga att studera, samt främja inlärningsmiljöns och gemenskapens välbefinnande. För närvarande förefaller det dock nästan omöjligt att fullgöra den lagstadgade uppgiften på grund av otillräckliga resurser. Man kan få vänta orimligt länge på icke akut sjukvård. Medan eleverna väntar på tjänster förvärras också problemen och utmaningarna under väntetiden.
”Man har misslyckats med att uppfylla den lagstadgade uppgiften när elevernas ork står på spel och inga mottagningstider alls erbjuds någonstans i Finland. Det kan inte fortsätta så här”, dundrar Emilia Winqvist, Kylteri-nätverkets ordförande
Resursbristen måste åtgärdas nu
Särskilt tillgången till psykiatriska tjänster är blockerad. Man kan behöva vänta månader på den första behandlingskontakten om det inte är en livshotande, kritisk situation. Det här är en särskilt svår sak för de studerande, vars förmåga att klara sig redan är på en låg nivå och att söka hjälp kräver hårt arbete. Vissa kanske inte söker hjälp eftersom det verkar som att all tid går åt till att lyssna på pausmusiken på YTHS kundtjänst.
Felet ligger dock inte hos YTHS kompetenta personal eller de studenter som använder tjänsterna. Det handlar om resursplanering. Tjänsterna var överbelastade redan innan AMK-studenterna anslöt sig till dem och situationen har bara förvärrats. För att YTHS ska kunna betjäna sina kunder bättre, det vill säga studenterna, måste resurserna beaktas. Statlig finansiering måste tillgodose studenternas behov, eftersom vi inte har råd att förlora en enda ung person på grund av psykiska problem eller andra sjukdomar.
En del av YTHS-finansieringen kommer från YTHS-avgiften, som varje student måste betala två gånger om året även om de inte använder tjänsterna.
“I den här situationen är det värt att fundera över om det är rättvist att varje student måste betala ett YTHS-bidrag utan att vara säker på att det finns hjälp att få när det behövs”, fortsätter Winqvist.
Riksdagens budget för 2023 presenterades i början av augusti av finansminister Annika Saarikko. Som en del av budgetförslaget presenterades ett pilotprojekt för regionala studielån, för vilket 6 miljoner euro av skattepengar kommer att anslås. Finlands Ekonomers nätverk av studerandeordförande anser att pengarna i stället för experimentet borde ha använts till att stödja studenternas utkomstmöjligheter, till exempel genom att öka studiepenningens storlek.
Försöket med regionala studielånesubventioner bygger på den så kallade norska modellen, där särskilda stödområden stöds på olika sätt för att göra glest befolkade områden mer attraktiva att bo och arbeta i. Definitionen av ett särskilt stödområde baserades på regionens migrationsunderskott och utmaningarna med att hitta kunnig arbetskraft.
Bristen på arbetskraft i Finland är inte regional.
Enligt en undersökning som beställts av Akava Works är bristen på arbetskraft i Finland inte regional. Istället råder det allmän brist på kunnig arbetskraft. Den regionala obalansen har haft en nedåtgående trend under 2000-talet.
Orimlig balans mellan regioner och olika branscher
Pilotprojektet kommer att inriktas på små kommuner där det är svårt att hitta kvalificerad arbetskraft. Pilotprojektet omfattar 25 kommuner i östra Finland och Lappland.
Vi tycker att det är orättvist att de som tagit ut examen i en högskola behandlas olika beroende på var de bor.
“Studielånen och därmed studeranden, används som spelpjäser i regionalpolitiken. Vi tycker att det är orättvist att de som tagit ut examen i en högskola behandlas olika beroende på var de bor. Tillgången till sociala förmåner för studerande ska vara lika oavsett var man bor”, säger Emilia Winqvist (SHS), ordförande för nätverket av studerandeordföranden.
Studiepenningen höjdes med 14,50 euro från och med den 1 augusti. Ökningen är dock inte tillräcklig för att täcka kostnaderna för studerande som redan befinner sig i en svagare socioekonomisk situation, i synnerhet då levnadskostnaderna ökar betydligt på grund av den höga inflationen.
“De medel som tilldelats det regionala pilotprojektet borde ha riktats till höjningar av studielånen och studielånskrediter för alla studerande, snarare än bara för en marginell grupp. Vi hoppas att regeringen tar hänsyn till detta i budgetförhandlingarna”, fortsätter Emilia Winqvist.
Ytterligare information:
Emilia Winqvist ordförande för nätverket av studerandeordföranden +358 40 532 1417
Vi har igen publicerat våra rekommendationer om lönen till sommaranställda ekonomistuderande. Du hittar också en rekommendation om nyutexaminerade ekonomers ingångslön och om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag.
Trots att situationen beträffande sommararbete var sämre än tidigare förra sommaren var ekonomistuderandenas genomsnittliga månadsinkomster större än i fjol. Samtidigt sjönk dock årsinkomsterna.
Bland ekonomistuderandena tjänade kvinnor och män lika mycket under året: medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.
Medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.
Jämförelsen av månadslönerna för män respektive kvinnor uppvisade en intressant svängning: år 2019 fick de kvinnliga ekonomistuderandena i genomsnitt mer lön för sitt sommararbete än männen. Männens medianlön var då 2 100 euro och kvinnornas 2 149 euro. I år hade männen ett klart försprång. Männens medianlön var 2 200 euro och kvinnornas 2 100 euro.
Orsaken till att skillnaden ökade så mycket kan vara att en mycket stor del av kvinnorna som besvarade sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande utförde lägre avlönat kundservice- och försäljningsarbete förra sommaren.
Dessa faktorer höjde sommarlönen
De sommaranställda i huvudstadsregionen tjänade i genomsnitt betydligt mer än ekonomistuderande som arbetade i andra delar av landet. I huvudstadsregionen var medianlönen 2 205 euro, i övriga Finland 2 060 euro.
Antalet insamlade studiepoäng höjde lönenivån. Medianlönen för studerande som hade mindre än 120 studiepoäng var 2 046 euro och för studerande med över 220 studiepoäng 2 359 euro.
Lönen påverkades också av om studeranden utförde arbete som motsvarade den egna utbildningen. Ekonomistuderande som fått en sommaranställning som mycket bra motsvarade utbildningen hade en medianlön på 2 200 euro. Om sommarjobbet inte alls motsvarade utbildningen var medianlönen 1 950 euro. Skillnaden har ökat betydligt jämfört med i fjol.
Lönerekommendationer för 2021
Finlands Ekonomers arbetslivskommitté ger varje år rekommendationer om lönen för ekonomistuderandenas sommararbete. Du hittar de senaste rekommendationerna i nedanstående tabell. Lönerekommendationerna grundar sig på uppgifterna från sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande och på prognoserna från Akava Works.
Rekommendationerna om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag och rekommendationerna om nyutexaminerade ekonomers ingångslön hittar du på vår sida med lönerekommendationer.
Finlands Ekonomers arbetslivskommitté, utbildningspolitiska kommitté och företagardelegation är verksamma i kärnan av påverkansarbetet. Grupperna bereder beslut, förslag och rekommendationer i anslutning till arbetslivet, utbildning och företagande. Medlemmarna får arbeta i nätverk och lära sig mycket om samhällspåverkan.
Eyüp Yilmaz
Eyüp Yilmaz studerar vid handelshögskolan vid Jyväskylä universitet och är en av medlemmarna i Finlands Ekonomers arbetslivskommitté. Hans åsikt är alltså viktig i fråga om hurdan intressebevakning och hurdant påverkansarbete Finlands Ekonomer gör.
”Vi behandlar särskilt omvälvningen i arbetet och de förändringar i arbetslivet som har de största konsekvenserna. Jag anser att det är mycket viktigt att många experter och ekonomer med olika bakgrund och från olika branscher samlas. Vi strävar efter att hitta en gemensam syn som vi förmedlar till Ekonomernas arbetsmarknadsexperter”, säger Yilmaz.
Arbetslivskommitténs arbete grundar sig på den fundamentala orsaken till att Ekonomerna existerar – att alla ekonomer ska ha det så bra som möjligt i arbetslivet.
Till kommittén väljs 8–10 medlemmar åt gången och kommittén sammanträder ungefär 6–10 gånger per år. Arbetslivskommittén utformar ställningstaganden till hurdant ekonomernas arbete är nu och hurdant det kan vara i framtiden. Kommittén stöder Ekonomernas intressebevakning och arbetet för att påverka arbetsmarknadsfrågor.
En av medlemmarna i arbetslivskommittén är Annukka Erkheikki som arbetar som account director vid Myntverket i Finland.
”En stor nytta med denna uppgift enligt mig att arbetet omfattar sådant som många ekonomer inte är vana med i sitt eget arbete. I stället för indikatorer och tydliga intäktsmål är det fråga om påverkansarbete tillsammans med ett stort antal olika parter. Man lär sig hur olika frågor påverkas på medellång sikt och vad detta kräver i det finländska arbetslivet”, berättar Erkheikki.
Annukka Erkheikki
Arbetslivskommitténs hjälp och förslag behövs särskilt under kollektivavtalsförhandlingarna som förs med ett par, tre års mellanrum. I varje fackförbunds verksamhet är det viktigt att påverka hurdana villkor som gäller för medlemmarna i arbetslivet. Arbetslivskommittén bistår Finlands Ekonomers arbetsmarknadsexperter i denna uppgift.
Som medlem i arbetslivskommittén har man chansen att följa vad som händer i arbetet och arbetslivet från första parkett. Verksamheten har stor betydelse: gruppens beslut hjälper Finlands Ekonomers styrelse att bilda sina ståndpunkter.
”Jag tycker vi har lyckats bra med att påverka till exempel en förändring i tänkesättet om hur arbete definieras i framtiden. I anslutning till arbetstidslagen tänkte man till exempel tidigare att arbetet utförs vid en viss tidpunkt och på ett visst ställe. Numera är det redan ganska klart att arbete kommer att utföras på ett betydligt mer flexibelt sätt”, säger Yilmaz.
Att vara med i arbetslivskommittén är något som Yilmaz och Erkheikki varmt rekommenderar.
”Man har alla möjligheter att själv utvecklas och dessutom att förstå hur stort Finlands Ekonomers influensområde är. De förhandlings- och argumenteringsfärdigheter samt den förmåga att diskutera med människor med olika bakgrund som man lär sig i denna uppgift är alltid till nytta.”
Företagardelegationen: ”Ekonomerna driver inte bara löntagarnas sak”
Reklambyråföretagaren Juuso Enala är medlem i Ekonomernas företagardelegation och säkerställer på så sätt att även företagarna får sin röst hörd i förbundets verksamhet.
Tre procent av Ekonomernas medlemmar är företagare, men världen förändras i snabb takt. Allt fler ekonomer är företagare under sin karriär. Kanske inte på heltid, men många har företagande som bisyssla. Även företagarna har nytta av att vara medlemmar i Finlands Ekonomer.
”Numera finns det ingen fastslagen definition av lönearbete som pågår fram till pensioneringen. Det är vår uppgift att fundera över hur arbetsmarknaden förändras och hur ekonomernas sociala förmåner, anställningsskydd, försäkringar och pensioner påverkas av att företagarverksamhet blir vanligare. Finlands Ekonomer driver inte bara löntagarnas sak”, påpekar Enala.
Juuso Enala
Till företagardelegationen väljs 8–10 medlemmar och delegationen sammanträder ungefär fyra gånger per år.
Arbetsgruppen främjar ekonomföretagande, nätverksbyggande bland företagare, ett företagarvänligt klimat och frågor som gäller företagande på förbundsnivå. Målet med verksamheten är ett bättre liv för företagarna och att fler ekonomföretagare organiserar sig i Finlands Ekonomer.
Sammanträdena leder till konkreta resultat. Företagardelegationen utarbetade nyligen Ekonomernas program för tillväxtföretagande tillsammans med Ted Apter som ansvarar för förbundets frågor som gäller företagande. Programmet utarbetades eftersom Finlands Ekonomer har unika möjligheter i samhället att påverka verksamhetsförutsättningarna för tillväxtföretagande.
En av medlemmarna i företagardelegationen är studeranden Samuel Latvanen. Han upplever det som ett stort privilegium att få vara med i arbetsgruppen och utbyta åsikter med ekonomer i olika åldrar och från olika branscher.
”Ekonomernas kontor skickar oss synpunkter eller en kläm som gäller någon aktuell fråga i anslutning till företagande. Vi blir tillfrågade så att säga om fältets synpunkter och åsikter. Efter diskussionerna meddelar vi vår ståndpunkt och Ekonomernas experter inom samhällspåverkan får sedan föra saken vidare så att ärendet kan ha – och mycket ofta har – samhällelig betydelse”, säger Latvanen.
Samuel Latvanen
Både Latvanen och Enala betonar att det är en unik möjlighet att få påverka företagarnas arbetslivsfrågor.
”Vi banar väg för andra. Vi förmedlar ett konkret budskap till dem som fattar beslut och påverkar på riksnivå. Förutom programmet för tillväxtföretagande har vi utarbetat företagartävlingen Unikorni som är riktad till studerande. Där sparras studerandena och de får pitcha sina företagsidéer precis som i Leijonan luola.”
Utbildningspolitiska kommittén har inlett många stora reformer
Den utbildningspolitiska sektorn är enorm. Finlands Ekonomers utbildningspolitiska experter kan inte ensamma sköta hela fältet, utan de behöver en utbildningspolitisk kommitté.
Studeranden Fanni Holmström-Mikkonen, medlem och vice ordförande för kommittén, berättar att medlemmarna i kommittén kommer med idéer, drar upp riktlinjer och diskuterar kritiskt olika frågor. Det viktigaste målet är att garantera kvaliteten på den ekonomiska utbildningen.
”Våra ståndpunkter förmedlas till Finlands Ekonomers kontor där riktlinjerna sedan omsätts i praktiken”, beskriver Holmström-Mikkonen.
Medlemmarna i kommittén är vanligen människor som besitter omfattande kompetens och erfarenhet av universitet, yrkeshögskolor, vuxenutbildning och studentpolitik. Även representanter för företagsvärlden skulle gärna få vara med, eftersom studerandena som utbildas i Finland i första hand får arbete i företagssektorn.
Kommittén utför konkreta arbetsuppgifter, skapar idéer och lösningar för framtiden, och därför är det viktigt att det finns kompetens och insikter på fältet.
Utbildningspolitiska kommitténs huvudsakliga uppgift är påverkansarbete: ställningstaganden, att inhämta information och att hålla kontakt med läroanstalterna. Kommittén sammanträder ungefär fem gånger per år.
Kommittén delar också ut det årliga Undervisningspriset på 6 000 euro till en särskilt förtjänt aktör som utvecklat den ekonomiska utbildningen.
Ett av utbildningspolitiska kommitténs betydande projekt är försäljningsskolan School of Sales som nyligen lanserades. Insikten om att det finns ett stort behov av mer försäljningskompetens i Finland gav upphov till detta projekt.
Ett annat projekt som inletts av Finlands Ekonomer och där kommittén hade en stor roll var att genomföra de ekonomiska enheternas gemensamma grundläggande studier på nätet. För ett sådant projekt behövdes koordinering och en idé utifrån.
Arbetet i kommittén innebär en verklig chans att påverka den ekonomiska utbildningen i Finland.
”Det är mycket intressant och lärorikt att höra olika synpunkter och lära sig att förstå helheter”, säger Holmström-Mikkonen.
Ansökan till organen 2020
Finlands Ekonomer söker aktiva personer till sina olika organ för perioden 2021–2023. Sökningen har avslutats.
Antalet sökande till olika arbetsplatser är nu stort och därför borde man lyckas skilja sig från mängden ännu bättre än förut. Ekonomernas karriärcoaching gav ekonomistuderanden Janina Airikainen nyttig information och självförtroende inför arbetssökningen.
Janina Airikainen upplever att hon haft nytta av karriärcoachingen när hon sökte arbete: det känns lättare att kontakta arbetsgivarna.
Eftersom arbetsmarknaden har drabbats hårt av coronakrisen är det ännu svårare än tidigare att hitta den första arbetsplatsen. Ändå finns det annat än bara svarta moln på arbetsmarknadshimlen: arbetsplatser ledigannonseras fortfarande. Det fick även redovisningsstuderanden Janina Airikainen till sin glädje uppleva. Airikainen är snart klar med sina studier vid Hanken i Helsingfors.
Efter kandidatstudierna hade hon redan ett års magisterstudier bakom sig och lyckades få ett sommarjobb trots coronakrisen.
”Jag hade verkligen tur. Jag fick nämligen jobb på samma ställe som föregående sommar.
På sommaren märkte hon dessutom en intressant arbetsplats som skulle kunna sökas på hösten. Hon hade planerat att fortsätta studierna, men drömjobbet ändrade planerna.
”Det var helt omöjligt att skippa det här tillfället. Jag bestämde mig för att söka platsen och började genast skriva en arbetsansökan.
”Det är viktigt att satsa på en bra ansökan”
Vid samma tidpunkt deltog Airikainen i Finlands Ekonomers sommarkurs där en uppgift var att skriva en arbetsansökan. När hon lämnade in uppgiften berättade hon att hon tänker söka platsen på riktigt med sin ansökan.
Eftersom Airikainen hade skaffat KylteriPlus-paketet med tilläggstjänster som är avsett för ekonomistuderande, fick hon hjälp med ansökan av en karriärcoach vid Finlands Ekonomer. Karriärcoachen Taija Keskinen läste Airikainens ansökan, gav feedback och läste igenom den på nytt efter att Airikainen hade finslipat den.
”Hon föreslog att jag i högre grad fokuserar på det arbete jag söker i ansökan. Jag kompletterade ansökan med mitt kunnande och nämnde att jag har kunskaper i redovisning. Samt att jag är intresserad uttryckligen av det. När Taija läste min nya version konstaterade hon att den ser ut som den ska.”
”Arbetsgivaren läser troligtvis hundra ansökningar och därför är det bra att fokusera på det viktigaste.”
Taija Keskinen kommer ihåg att Airikainens ursprungliga ansökan redan var mycket bra.
”Vi försökte ändå tillsammans göra den mer koncis. Arbetsgivaren läser troligtvis hundra ansökningar med ansträngda ögon och som övertidsarbete. Därför är det bra att fokusera på det viktigaste. Vi gick också igenom platsannonsen och jag gav tips om hur ansökan ännu bättre kan svara på innehållet i annonsen.”
”Mitt självförtroende växte”
Airikainen behövde snart mer hjälp, då ansökan resulterade i att hon blev kallad till anställningsintervju. Hon ville gärna ha hjälp med att förbereda sig inför intervjun och skickade e-post till Ekonomernas karriärtjänst.
På grund av coronakrisen sparrades hon av karriärcoachen Birgit Lindholm per telefon. Först gick de igenom hurdant arbete det är fråga om och varför Airikainen är intresserad av det.
”Birgit ställde sådana frågor som mycket väl kunde dyka upp i intervjun och tipsade mig om bra svar. Hon påpekade att rekryteraren kan få svar av tio andra också och uppmanade mig att fundera om jag hade någonting extra att lägga till. Jag beskrev i större detalj varför jag vill jobba i detta företag och inte någon annanstans. Det lär vara en vanlig fråga.”
Airikainen tyckte det var nytta av att ha övat sig på intervjun. Hon fick öva sig på svaren i lugn och ro och dessutom på nytt gå igenom bekanta frågor.
”Jag kände mig mer självsäker när det var dags för den riktiga intervjun. Det var dessutom min första intervju på engelska och via Teams. Jag övade ytterligare där hemma och gjorde upp en idékarta över mig själv.”
Karriärcoachen Birgit Lindholm kommer ihåg att hon gav Airikainen följande tips: var inte rädd för att vara nervös.
”Det är en naturlig reaktion. Rekryteraren kan till och med tolka det som ett positivt tecken på att man verkligen är intresserad av arbetsplatsen.”
”Antalet sökande är stort, men det är arbetsplatserna också”
Janina Airikainen fick inte jobbet hon sökte, men hon var nöjd med att vara bland de tre bästa. Birgit Lindholm håller med:
”Det är mycket bra. Bara en kan få guldmedalj, men hon kom på prispallen.”
Nu håller Airikainen på med sin pro gradu-avhandling. På våren väntar redan nästa praktikplats där hon får lära sig mer om revision.
Airikainen upplever att hon haft nytta av karriärcoachingen när hon sökte arbete: det känns lättare att kontakta arbetsgivarna. Trots att konkurrensen har hårdnat tror hon att även de som inleder sin karriär har chans att få arbete.
”Knappast blir vi alla blir arbetslösa.”
”Antalet sökande är stort, men det är arbetsplatserna också. Jag får åtminstone via LinkedIn hela tiden nys om praktikplatser i min egen bransch, dvs. ekonomiförvaltning. Knappast blir vi alla blir arbetslösa.”
Airikainen tror att hon slutligen får en arbetsplats som kanske är någonting helt annat än vad hon tänkt sig. I uppdraget som Ekonomernas kontaktperson för ekonomistuderande har hon märkt att arbetsuppgifter till exempel inom marknadsföring och evenemangsproduktion kunde kännas intressanta.
Även karriärcoachen Birgit Lindholm tror att det trots coronakrisen går att hitta meningsfullt arbete som stämmer överens med de egna värderingarna.
”Det finns fortfarande lediga platser.”
”Karriärcoachingen kan ha en avgörande betydelse”
Airikainen tyckte att karriärcoachingen var förmånlig i och med att den ingår i tjänsten KylteriPlus. Hon tänker köpa KylteriPlus även för den återstående studietiden både för Kauppalehtis och för karriärtjänsternas skull. KylteriPlus med alla förmåner kostar 25 euro.
”Jag vet inte något annat ställe där studerandena lika billigt och smidigt skulle få hjälp med frågor som gäller arbetssökning. Via KylteriPlus är coachingen säkert mycket förmånligare än annan coaching.”
Airikainen förmodar att coacher från ekonomernas eget fackförbund bättre känner till ekonomernas möjligheter att få arbete och kan ge mer exakt hjälp än andra karriärcoacher. Hon anser också att det är lättare att ta kontakt med Ekonomernas karriärcoacher än med andra.
I detta skede, när hon snart är en ekonom som ska inleda sin karriär, tror hon att hon kommer att utnyttja förbundets karriärcoaching även senare till exempel när hon funderar på den egna karriärvägen. Airikainen anser att man hålls ödmjuk när man inte föreställer sig att man behärskar allt genast i början.
”Jag hör inte till dem som tror att jag klarar mig ensam i alla situationer. Jag ifrågasätter mina idéer och tar gärna emot synpunkter av någon som vet mer än jag. Karriärcoacherna känner till arbetssökningsprocessen utan och innan.”
Tillgången till en karriärcoach är enligt henne den klart viktigaste förmånen som hör till KylteriPlus. När antalet lediga platser är ännu mindre än tidigare är det viktigt att kunna lyfta fram sig själv på ett mer fördelaktigt sätt än andra.
”Det kan vara avgörande till exempel för om man får sommarjobb eller inte.”
Kontaktpersonerna för ekonomistuderande (”kylli” på finska) är Finlands Ekonomers anställda på handelshögskolornas campus. Deras uppgift är att hjälpa varje studerandemedlem att få ut det mesta möjliga av sitt medlemskap i Finlands Ekonomer.
På din studieort hittar du en kontaktperson som du kan vända dig till i många olika frågor. Kontaktpersonen stöder och vägleder studerandena och samfundet för ekonomistuderande.
Kontaktpersonerna för ekonomistuderande ger råd, ordnar evenemang och ger information. Det är bra att följa den egna kontaktpersonen även på de sociala medierna.
Kontaktpersonerna har fått utbildning i att ge studerandena yrkesvägledning samt råd i anslutning till utbildningspolitik och arbetsmarknadsfrågor. De kan ge nyttiga råd i många slags frågor som gäller arbetslivet: till exempel i anslutning till arbetssökning och löneförhandlingar. Kontaktpersonen stöder också studeranden när det är dags att skriva arbetsansökan och CV eller förbereda sig för en anställningsintervju. Vänd dig alltså utan att tveka till din kontaktperson så fort du behöver hjälp eller goda råd.
Kontaktpersonerna ser också till att studerandena snabbt får väsentlig information om eventuella förändringar på arbetsmarknaden eller i samhället. Under coronavåren förmedlade kontaktpersonerna till exempel information om arbetsavtal och permitteringar i anslutning till sommarjobb.
De ordnar och hjälper till att ordna allt från mindre kaffeserveringar till större evenemang för allmänheten. De organiserar till exempel CV-workshopar, kurser, temaveckor och tävlingar.
Experterna på Finlands Ekonomers kontor stöder kontaktpersonerna för ekonomistuderande och besöker gärna olika evenemang som utbildare. Även kontaktpersonerna kan bjudas in som talare på evenemang och kurser.
De svarar gärna på alla frågor som gäller Finlands Ekonomers medlemskap eller tjänster. Du får alltid hjälp och stöd oavsett om du nyss har inlett dina studier eller om du snart är magister.
Hur vet jag om jag är studerandemedlem i Finlands Ekonomer?
