Det är nu medvind för ekonomin i många hänseenden och ekonomistuderandena är efterfrågade på arbetsmarknaden. I ekonomernas löneutveckling tycks behovet av experter i branschen dock inte synas.

Finlands Ekonomers färska löneundersökning visar att ekonomernas löner till stor del är oförändrade. Därför har inte köpkraften heller utvecklats på önskat sätt.

Nästan en tredjedel av de tillfrågade meddelade att deras lön var oförändrad 2019. De flesta fick dock högre lön, men löneförhöjningarna var mycket små.

Under året steg ekonomernas medianlön med bara 0,4 procent i genomsnitt. Samtidigt steg lönerna betydligt mer i många andra akademiska branscher: diplomingenjörernas medianlön steg till exempel med 1,8 procent och juristernas med 2,6 procent.

”Lönegrunderna borde bli offentliga”

Ekonomernas löner steg mest av de generella lönehöjningarna som grundar sig på kollektivavtal. En utmaning för löneutvecklingen är dock att ungefär hälften av ekonomerna arbetar i branscher som saknar kollektivavtal för högre tjänstemän. De personliga löneförhandlingarna är därför av särskilt stor betydelse för ekonomerna.

”Eftersom en stor del av ekonomerna förhandlar om sin lön med arbetsgivaren borde löne- och belöningssystemen göras genomskinliga. Om lönegrunderna var offentliga skulle de som förhandlar om sin lön bättre kunna bedöma vad som krävs för att få bättre lön”, konstaterar Jari Elo, direktör för Finlands Ekonomer.

Till exempel i statliga sektorn har uttryckligen lönesystemet bidragit till att ekonomernas löner har utvecklats i positiv riktning.

Medianlönen var något över 5 000 euro

Medianlönen för ekonomerna som deltog i Finlands Ekonomers löneundersökning var 5 020 euro per månad utan resultatpremier. I Helsingfors ekonomiska region var medianlönen 5 400 euro, i övriga Finland 4 620 euro.

Var tredje ekonom vars lön hade ändrats meddelade att löneförhöjningen var förknippad med en personlig prestation, dvs. en meritförhöjning. Andelen ekonomer som fick meritförhöjning steg jämfört med föregående år.

I likhet med tidigare år omfattade resultatlönesystemet något över hälften av de tillfrågade. Deras resultatpremier utgjorde ungefär tio procent av årsinkomsterna.

Undersökningen genomfördes i oktober 2019 och besvarades av 4 100 ekonomer som är medlemmar i Finlands Ekonomer.

Mer information:

Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer, tfn 040 724 9566, riku.salokannel@ekonomit.fi

Juha Oksanen, forskningschef, Finlands Ekonomer, tfn 040 556 6671, juha.oksanen@ekonomit.fi