Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen om branschbundna arbetsvillkor som till exempel löneförhöjningar, arbetstider, semester, semesterpenning, förtroendemannafrågor, information och andra förmåner som följs i tillämpningsområdet för avtalet. Avtalen är ofta branschbundna och bundna till löntagarens ställning.
Varför är kollektivavtal viktiga?
I ett kollektivavtal avtalas många viktiga arbetsvillkor som tvärtemot vad många tror inte grundar sig på lagen.
På kollektivavtal grundar sig till exempel:
- Löneförhöjningar. Arbetsgivaren kan höja eller låta bli att höja löner helt efter eget övervägande. Det finns ingen lag om generella förhöjningar.
- Lön för sjukdomstid. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för sjukdomstid längre än 1+9 vardagar som föreskrivs i arbetsavtalslagen.
- Lösning av tvister på arbetsplatsen. Utan ett kollektivavtal finns det ingen lagstadgad mekanism på lokal nivå för lösning av tvister på arbetsplatsen, med undantag av bestämmelserna i samarbetslagen.
- Semesterpenning och semesterpremie. Lagen kräver inte att arbetsgivaren betalar semesterpenning eller semesterpremie.
- Avlönad familjeledighet. Eventuell lön som betalas under all familjeledighet grundar sig på kollektivavtal.
- Personalrepresentant. I kollektivavtalen specificeras personalrepresentantens rättigheter noggrant och ofta är det möjligt att välja fler än en representant.
- Lösning av tvister i domstol. Tvister som rör kollektivavtal avgörs i arbetsdomstolen. Ur arbetstagarens synvinkel är detta ett mycket enklare, snabbare och förmånligare sätt att lösa tvister än i tingsrätten.
Avtal i privata och offentliga sektorn
I privata sektorn representeras arbetsgivarna för det mesta av något av Finlands Näringsliv EK:s branschförbund och arbetstagarna av Akavas förhandlingsorganisation i privata sektorn, De Högre Tjänstemännen YTN rf. Avtal i privata sektorn ingås för ekonomerna av De Högre Tjänstemännen YTN rf.
I offentliga sektorn ingås tjänstekollektivavtal och kollektivavtal. Avtalsparter är då Förhandlingsorganisationen för utbildade inom den offentliga sektorn JUKO och Kommunala arbetsmarknadsverket, Kyrkans arbetsmarknadsverk och Statens arbetsmarknadsverk. I offentliga sektorn ingås avtal som gäller ekonomer av Förhandlingsorganisationen för utbildade inom den offentliga sektorn JUKO r.f.
Kollektivavtal som berör ekonomer
På Finlands Ekonomers medlemmar som arbetar i privata sektorn tillämpas i huvudsak kollektivavtal som De högre tjänstemännen YTN r.f. har ingått. Typiska branscher med ett stort antal ekonomer och ett kollektivavtal som
YTN har ingått är till exempel:
- finansbranschen
- teknologiindustrin och
- datateknikens servicebransch.
Mer information om kollektivavtalsbranscherna.
Avtalslösa branscher
Ett stort antal ekonomer arbetar också i s.k. avtalslösa branscher. Dessa branscher har än så länge inget kollektivavtal som ingåtts av YTN. Avtalslösa branscher är till exempel:
- handelsbranschen
- revisions- och konsultationsbranschen
- livsmedelsbranschen och
- försäkringsbranschen.
Mer information om avtalslösa branscher.
Arbetsmarknadsenheten ger mer information
Begär mer information om kollektivavtal och avtalslösa branscher av vår arbetsmarknadsenhet.
Arbetsmarknadsenheten ger mer information
Begär mer information om kollektivavtal och avtalslösa branscher av vår arbetsmarknadsenhet.
